Jaha, så var det ett nytt år då.
Ett nytt decennium till och med.
Mitt nyårslöfte för i år är att inte slarva med träningen.
Jag är lite pjåskig och slipper gärna så fort mitt knä spökar.
Men man har ju fler kroppsdelar som kan tränas.
Ger ni några löften inför det nya året?
Mannen tycker inte att han behöver det.
Han kan inte komma på något han behöver förbättra =/
Men det kan jag. En hel del faktiskt.
Jag tror att jag ska ge honom en lista.
Den blir ganska lång. MIN fantasi är det inget fel på.
God fortsättning!
fredag 1 januari 2010
tisdag 29 december 2009
Du har rätt Madlar.....men
Jag brukar ta tillfället i akt när normalbegåvade barn tittar lite nyfiket då vi är ute på skolgården och inga föräldrar finns närvarande. Jag brukar öppna med frågan
- Tycker du att dom ser/låter konstigt?
Och får alltid ett blygt jakande svar.
Då berättar jag om olika funktionsnedsättningar och kommer in på den språkliga biten. Fortsätter med att fråga vad de heter och bokstaverar deras namn med handen.
Det går alltid hem. Då haglar frågorna om, hur tecknar man.....?
Jag presenterar mina barn och visar deras persontecken.
Lär ut meningar som Jag vill leka med Kalle/Lisa/Johan.
Det är alltid lika spännande att kunna tala med händerna och våra Downingar får lite status i och med det =)
En gång var det en flicka som synade mig från topp till tå och konstaterade att jag inte såg så värst handikappad ut. Bara lite.
Jag frågade på vilket sätt jag såg handikappad ut och hon tänkte en god stund innan hon svarade att jag hade så små fötter =)
Men i går var det inte läge för gratis pedagogisk verksamhet.
Lilleman satt fint och åt och jag var tacksam för det....öppna inte fönstret om det stormar ute.
Dessutom var det inte något försynt sneglade utan långvarig koblängning.
Jag frågade faktiskt en gång om de ville något, men det ville dom inte.
Det var när dom kom tillbaka en andra vända som jag hade lust att ställa mig upp och skrika.
Men då hade väl Lilleman slagit händerna för öronen och blivit livrädd.
- Tycker du att dom ser/låter konstigt?
Och får alltid ett blygt jakande svar.
Då berättar jag om olika funktionsnedsättningar och kommer in på den språkliga biten. Fortsätter med att fråga vad de heter och bokstaverar deras namn med handen.
Det går alltid hem. Då haglar frågorna om, hur tecknar man.....?
Jag presenterar mina barn och visar deras persontecken.
Lär ut meningar som Jag vill leka med Kalle/Lisa/Johan.
Det är alltid lika spännande att kunna tala med händerna och våra Downingar får lite status i och med det =)
En gång var det en flicka som synade mig från topp till tå och konstaterade att jag inte såg så värst handikappad ut. Bara lite.
Jag frågade på vilket sätt jag såg handikappad ut och hon tänkte en god stund innan hon svarade att jag hade så små fötter =)
Men i går var det inte läge för gratis pedagogisk verksamhet.
Lilleman satt fint och åt och jag var tacksam för det....öppna inte fönstret om det stormar ute.
Dessutom var det inte något försynt sneglade utan långvarig koblängning.
Jag frågade faktiskt en gång om de ville något, men det ville dom inte.
Det var när dom kom tillbaka en andra vända som jag hade lust att ställa mig upp och skrika.
Men då hade väl Lilleman slagit händerna för öronen och blivit livrädd.
måndag 28 december 2009
Vem ska lära barnen normalt hyfs?
Det är inte ok att stå och stirra på en annan människa.
Det är inte ok bara för att den man stirrar på ser annorlunda ut.
Det är inte ok att göra det bara för att man är ett barn.
Och det är inte ok för mig att ställa mig upp och vråla
KAN NI FÖR HELVETE TA BORT ERA OUPPFOSTRADE UNGAR OCH LÄRA DOM ATT RESPEKTERA ATT BARN MED DOWN SYNDROM OXÅ ÄR MÄNNISKOR MED VÄRDE OCH KANSKE VILL ÄTA IFRED UTAN ATT BLI UTSTIRRADE
till föräldrarna som sitter ett bord bort och struntar i att lära sina barn hur man uppför sig.
Så därför gjorde jag inte det och när vi hade ätit färdigt så hade den familjen gått.
Annars hade jag och lilleman en rolig och hektisk dag på Universeum.
I morgon stannar vi dock kvar på skolan och tar det lugnt........hoppas jag.
Det är inte ok bara för att den man stirrar på ser annorlunda ut.
Det är inte ok att göra det bara för att man är ett barn.
Och det är inte ok för mig att ställa mig upp och vråla
KAN NI FÖR HELVETE TA BORT ERA OUPPFOSTRADE UNGAR OCH LÄRA DOM ATT RESPEKTERA ATT BARN MED DOWN SYNDROM OXÅ ÄR MÄNNISKOR MED VÄRDE OCH KANSKE VILL ÄTA IFRED UTAN ATT BLI UTSTIRRADE
till föräldrarna som sitter ett bord bort och struntar i att lära sina barn hur man uppför sig.
Så därför gjorde jag inte det och när vi hade ätit färdigt så hade den familjen gått.
Annars hade jag och lilleman en rolig och hektisk dag på Universeum.
I morgon stannar vi dock kvar på skolan och tar det lugnt........hoppas jag.
söndag 27 december 2009
Det man inte får av tomten...
Mannens dator har kraschat. Nu sneglar han på min.
Det kan han glömma.
Sååå snäll är jag inte, även om det är jul och allt.
Jag är inte egoistisk även om jag har två stycken.
Jag är en snäll och vänlig själ som föreslog att han skulle köpa sig en ny.
En där man kan fixa allt som jag inte kan fixa på mina små.
Men han kan ju få låna en av mig så länge.
I dag blir det middag på Halta Lottas.
Man blir lite lat av att vara hemma.
Det kan han glömma.
Sååå snäll är jag inte, även om det är jul och allt.
Jag är inte egoistisk även om jag har två stycken.
Jag är en snäll och vänlig själ som föreslog att han skulle köpa sig en ny.
En där man kan fixa allt som jag inte kan fixa på mina små.
Men han kan ju få låna en av mig så länge.
I dag blir det middag på Halta Lottas.
Man blir lite lat av att vara hemma.
onsdag 23 december 2009
måndag 21 december 2009
Julen är barnens högtid.
Yiiha!Mina vokaler har hittat hem igen =)
Jag känner ingen julstämning i år.
Vet inte vad det beror på.
Nu är det ju snö ute.
Granen lyser vackert i vardagsrummet.
Krubban likaså.
Vad är det då som fattas?
Kan det vara ....
- Mamma, när ska vi baka pepparkakor?
- Mamma, nu har jag sågat ner en gran. Den ligger på pulkan där ute.
- Neeej! Kom inte in här, jag håller på med en hemlis.
Även om jag tycker att det är roligt med mina vuxna barn saknar jag den yngre varianten så oerhört mycket.
Jag känner ingen julstämning i år.
Vet inte vad det beror på.
Nu är det ju snö ute.
Granen lyser vackert i vardagsrummet.
Krubban likaså.
Vad är det då som fattas?
Kan det vara ....
- Mamma, när ska vi baka pepparkakor?
- Mamma, nu har jag sågat ner en gran. Den ligger på pulkan där ute.
- Neeej! Kom inte in här, jag håller på med en hemlis.
Även om jag tycker att det är roligt med mina vuxna barn saknar jag den yngre varianten så oerhört mycket.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

