Jag, en kakburk.

Har varit på stil föreläsning idag.
Man skulle tänka igenom vilken kropp man hade.
Äpple, päron, sparris, morot eller kryss.
Jag var ingen av dom. Jag trodde att jag var en sparris med midja.
Ha! Det kunde jag inbilla mig.
- Jamen, jag har ju midja. Titta här, sa jag och satte pekfingret i sidan så att det sjönk in till andra leden.
- Jo, det har du men den syns inte för att du har mage oxå. Du blir mer som en cylinder.
*Hmpf* är alltså en cylinder.

Men jag fick reda på hur en cylinder ska klä sig för att trivas med sig själv.

Mitt liv just nu.

Hej på er!
Har inte orkat skriva på ett tag nu.
Inte läst såvärst mycket heller.

Denna soliga och sköna dag har jag tillbringat
med gatlopp i Askim.
Gått runt och tittat på alla små gulliga hus
och varit inne i några.
Nästa söndag ska jag ut och kolla igen.
Tänkte att ett pyttehus med pytte tomt kan passa
en bekväm kvinna som jag.


Nu har vi fått transplantationsdatum.
10 juni ska det bli av.
Fattar ni hur skönt det är att vi äntligen ska få ett normalt liv igen.
Helt underbart!
Fast vi missar ju Jackson Brown på Trägår'n den 14/6
Men,men.
Snart kan vi ut och resa igen.

Det är fantastiskt vad det går framåt med läkarvetenskapen.
Sist Mannen transplanterades (15 år sen) var donatorn tvungen att ha samma
blodgrupp, men nu kan man tydligen tvätta antikroppar.
Så, det ska Mannen in och göra innan den 10:e eftersom donatorn har en helt annan blodgrupp.
Det finns dom som på allvar tror att man ärver vissa egenskaper av donatorn.
Det tror ju inte jag, tyvärr, eftersom donatorn är en grabb på 23 år.

Hon är inte bara kass i matte, hon är farligt kass på städning oxå.

I helgen skulle hon vara duktig på jobbet och drog till med en storstädning.
Klättrade upp på en stol för att rengöra fläkten.
*Tjoff* sedan låg hon på golvet. Fast först passerade hon ett bord med huvudet och nacken, en bänk med revbenen och magen och till sist, (fråga mig inte av vilken anledning, hon är utrustad med två händer), landade hon med ansiktet före i golvet.
Med en påse djupfrysta ärtor tryckt mot pannbenet ringde hon mig och frågade om hon kunde få sova över i natt för hon vågade inte sova själv ifall hon var skadad.
Hon blev hemskjutsad och jag stod i hallen med en ficklampa i högsta hugg och kollade pupillerna på henne och det såg bra ut, så jag släppte in henne. Annars hade jag tvingat henne till sjukan.
I dag fick hon ändå gå till vårdcentralen för koll.
Innan besöket fick hon ta vägen om sin lägenhet för att byta kläder.

In i badrummet för en snabb dusch och då ser hon att det skvala från taket.
....Ett djupt andetag..andas in...aaaj...revbenen....andas ut fort som fan...panika inte.
Ringde mig och bad mig komma dit och hjälpa henne.
Ringde fastighetsskötaren som lät meddela att han kunde komma på onsdag.
?
Sprang upp till grannen och ringde på.
Han svarade att det var nog för att han precis hade duschat. Men han anförtrodde att han inte brukade duscha så ofta så det skulle nog inte vara något problem.
Jisses!
Ringde fastighetskontoret som kopplade henne till ägaren. Denne blev alldeles knäpptyst i luren. Men, men det måste ju till en rörmokare...NU!
När hon nu ändå hade honom på tråden passade hon på att önska sig en tvåa så snart det blev någon ledig.

Är ni kvar?

Jo, sedan stack hon iväg till vårdcentralen där hon blev kollad och fick intyg på skadorna som inte var så farliga, en veckas sjukskrivning och en
anti inflamationsspruta.

Nu håller vi tummarna för att hon ska få en tvåa, det behöver hon som plåster på såren.


en klen tröst från mig =)

Umbilical Brothers - Somethin' Special for the Children??

I kväll blir det Umbilical Brothers på storan.
Fantastiskt roligt.

Baka, baka, kaka.

Varje fredag serveras det kakor till 10 fikat.
Detta påfund ska alla vara med om att fixa.
Alltså tilldelas man vars en vecka om året.
Den här fredagen var det min och min kollegas
tur att baka.
Kruxet är bara att jag inte kan baka. Jag har
alltid kommit undan genom att köpa munkar (gräddbullar)
men i år skulle det visst vara hembakt.
Alla har tröttnat på färdigköpta bakverk.
*suck*
Jag kunde inte heller förlita mig på min kollega
eftersom han tycker att han lagat mat om han
värmt pommesfrites i ugnen och stekt korv därtill.
Alltså köksintresse noll.

Jag kommer på den geniala idén att smöra för yngsta.
Hon som är kock.
Hon går på det.
Min kollega hänger på.

Så jag och dottern åker till Ica för att handla ingredienser
till 40 st chocolate Chip Cookies och 40 bitar apelsinkaka.

Hon räknar ut recepten och jag hämtar plånboken.

När jag ska betala spottar kvittot ut en summa på 600kr

Jävla unge! Glömde att hon är en sån där duktig hedersknyffel.
Allt var ekologiskt och fairtrade märkt.

Det går ju an att vara juste när man handlar med mammas plånbok.
Ja,ja, det var ju lite andra grejer oxå som inhandlades, men dyrt blev det.

Väl hemma satte hon igång. Det enda jag behövde göra var att diska efterhand som
hon slarvade ner.
Och att smöra och bröa bakformarna till apelsinkakorna.

När hon var klar med bakningen ett par timmar senare.
Hade vi 90 chokladkakor stora som tefat. (inget mattegeni alltså)
Och två apelsinkakor som fastnat i formarna.(fan, inte ens det klarade jag)

Nästa år köper jag kakor lägger dem på en plåt, bakar dom lite i ugnen
så att dom blir lagom ojämnt färgade.

forts..

Ni måste läsa alla. Speciellt DU koftan.

Ett gott skratt förlänger livet.

Vet inte om det stämmer för jag håller på att skratta ihjäl mig åt denna bloggare.
Har inte orkat blogga på ett tag, men jag läser väldigt många.
Kommenterar en del.
Här fastnade jag länge.
Här kommer ett av de roligaste inläggen.