Fruktansvärd dag.

Vaknade i morse av att magen bara knep ihop. Jag kunde inte stå rakt upp. Dubbelvikt gick jag ut i köket och slängde in två vetekuddar i micron, smsade jobbet att jag skulle komma senare och sjönk ner i sängen igen. Två gånger fick jag värma påsarna innan det släppte. Låg där med en påse på magen och en på knät.

Vilka töntiga problem.

När jag kom till jobbet och fick höra om jordbävningen och efterföljande tsunami i Japan fattade jag att allt gnäll om väder och ont i magen är trams.
Tsunamin var påväg till Taiwan och därefter till Filipinerna.
Jag har vänner både i Japan och Taiwan. Kollegans dotter i Filipinerna. Fy fan vilken overklighet jag har befunnit mig i idag. Från Taiwan och Filipinerna var det lugna besked men jag har ännu inte hört av dom från Tokyo och bara en från Yokohama.
Det är så overkligt att det händer.
När jag kom hem från jobbet åkte jag och handlade. Jag ska ha middag i morgon med många olika rätter så jag satte igång att fixa och dona. Tre rätter är klara. Då ringde vännerna och gav återbud. Helt knäckta. Dom hade fått tag i föräldrar och ett syskon som var i livet men det är ju fruktansvärt att sitta i Sverige och se sitt hemland i ett sådant förödande kaos. Och mer skalv väntas.
Jag vet att man alltid var beredd på att den stora jordbävningen skulle komma och jag upplevde många skalv under tiden jag bodde i Japan. Men det var egentligen aldrig skalven som man var rädd för utan tsunamin.
I dag går mina tankar till alla rädda människor runt om i Asien.

GBP GasBolls Problem eller?

Har tittat på Kalla fakta och vet inte riktigt vad jag ska tro.
Det låter ju fruktansvärt jobbigt om folk ska gå hungriga i hela sitt liv
eller med dallriga lår efter en gastrik bypass operation.
Jag har pratat med några som gjort operationen och dom är supernöjda. Det bästa dom gjort. Men lite orolig blir man ju.
"Minstingen" har blivit beviljad en sådan och hon vägrade att se programmet.
Jag tror hellre på läkaren än på sensationsmedia var hennes svar när jag frågade och det ligger ju en hel del i det.
Undrar hur Mona mår nuförtiden. Det verkar vara full rulle i hennes liv så hon lider nog inte.
Det är bara att hoppas att allt går vägen för dottern när hon köat färdigt och fått sin operation som hon verkligen behöver. Och lite fisar får väl grannarna tåla.

Fina damer ....äsch!

Det var hundra år sedan jag bloggade och jag har fortfarande inget att berätta.
Så varför skriver jag då, kan man undra.
Ja, det kan man verkligen.

Jag var och gjorde naglar för ett par vecko sedan. Först lossnade vänster ringfinger nagel och i dag höger pekfingernagel. Dess emellan har det lossnat lite här och där men då har jag hittat topparna och limmat tillbaka dom med superlim. Tänkte att jag skulle peta loss alla toppar för att få en jämn och fin hand, men nu jäklar sitter dom som berget.
Det blir aldrig någon fin dam av mig.

om absolut ingenting.

Jag tillhör ju inte dom som bloggar varje dag som ni märkt. Till det är jag aldeles för lat. Dessutom ser jag så fruktansvärt dåligt. Så det är inte så lätt att mobilblogga. Jag ser knappt vad jag skriver.
Men jag läser många bloggar som kvälls lektyr därefter är jag så trött att jag inte orkar att skriva själv.
Och eefter detta ordbajseri inlägg har jag väl inga läsare kvar.
Men alla ni som fattar att jag bara håller på att föröka mig på att mobilblogga kanske tittar in igen.
Natti natti på er.

Fredagsmys.

Tur att det är fredag ibland.

Mina vardagshjältar.

Jag bytte inte till vinterdäck i dag.
Utan det gjorde gubbarna på verkstaden.
Jag, gick en promenad runt huset och när jag kom
tillbaka efter 5 min var dom klara.
Hade jag bytt däcken och gubbarna gått promenaden
hade dom säkerligen fortfarande traskat runt huset än.
Det är värt varenda krona att slippa.

Ibland går det fort.

Mellan och Emo på middag idag.
Lillan kom senare och ska sova över.
Hon målar om sin lägenhet och behövde en luktfri natt.
I morgon kommer äldsta med familj på middag.
Hilding Vilding och morfar ska gå på fotboll.
Gais - Örebro...eller nå't.

I söndags när jag kollade agendan var den tom,
inga måsten och så hux flux hamnade man i ett pensionat.
Så kan det gå.